Men satan..

Skrivit av Tess: 2010-09-28 | 20:02:37

..nu glömde jag att gå till banken idag.. Det som var ett av dagens stora mission...
Varför? jo det ska jag be att få tala om...

Det var en dag, en dag som alla andra dagar hade börjat med kräkningar och fortskridit i en soffliggande Tess som tyckte mer synd om sig själv än någonsin.
Som tur är har jag en underbar man (eller ja, kille är han iallafall) som tar hand om mig dagarna i ända. Så också denna dag. Det här var i fredags förresten, löningsfredag för att vara exakt.
Hur som helst så var kylen ekande tom och min mage likaså, så min "man" skulle åka på affären för att inhandla det jag skrivit ner på en låååång lista. sagt och gjort han for iväg...
Men så ringer han på en stund o tjuter att det är inte sant, det är fan i mig inte sant!
VA????
Bankomatkortet är borta och jag la det på sätet när jag satt mig ner i bilen, nu hittar jag det inte nån stans!
Nähä, men jag kommer ner så får du ta mitt kort då säger jag och tar på mig det närmaste jag hittar, dvs: ett par knälånga shorts som inte går att knäppa längre och en munktröja, observera ingen bh under.
Om jag såg galen ut häromdan så kan jag meddela att det var lindrigt jämfört med denna outfit, men grannarna börjar väl bli vana nu...
Jag går ut på gatan i hopp om att det ska ta två sekunder och sen få krypa ner i min grotthåla igen.
Men karln står febrilt och letar i bilen efter sitt försvunna bankomatkort, så jag försöker väl hjälpa till jag också då, men till föga hjälp..
Vi letar och vi letar, men kortet är putsväck och mina byxor sitter snarare på halva arslet nu istället för midjan.
SEN kommer han på den smarta idén att han ska visa en sak med mitt kort, vilket naturligtvis resulterar i att mitt kort går av på mitten.....
HEJJA!!!!!!!!!
Löningsfredag, hungrig, tom kyl och inte ett enda betalmedel, Jag tror jag sätter mig ner och grinar på fläcken...

När vi gett upp letandet går vi båda ledsna och besvikna på livet upp till lägenheten och stoppar i oss det lilla vi hittar och jag kryper tillbaka under täcket och ringer mamma för att gråta ut en skvätt...

Helt plötsligt dyker det upp ett solsken vid min sida. Det är min man med sitt bankomatkort i näven! Jag hittade det jublar han, det låg I sätet, ska jag visa???
NEJ! för guds skull åk till affärn och handla bara och ha ögonen på kortet helatiden tack!

Slutet gott allting gott.. förutom mitt bankomatkort som är halvt.
vilket då resulterar i att innehavaren av ett helt bankomatkort får betala helatiden.... jobbigt va ;)



såhär vart middan btw..










Kommentarer
Postat av: Martina

Ja det är väl inte mer än rätt att han betalar när han har sönder dina saker, det kanske är bäst att du lånar hans kort och han skaffar ett nytt eller..? ;-)

2010-09-29 @ 10:01:24
URL: http://ytterligare.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0